En dag får Åsa ett sms från ett okänt nummer där avsändaren påstår sig vara hennes son. Sms:et inleds med "Hej mamma, jag har nytt telefonnummer och ny mobil". Efter en stund får Åsa frågan om hon kan hjälpa till att betala en räkning. Åsa swishar över 25 000 kronor till numret som hon tror tillhör hennes son. När hon får frågan om hon kan skicka över mer pengar inser Åsa att det inte är hennes son hon pratar med.

Pengarna var som bortblåsta, och Åsa går in i en chock när hon förstår vad hon råkat ut för.

– Jag försöker ringa till numret men får inget svar, och jag hade tagit bort det gamla numret till min son. Jag ringer sonens flickvän och tyvärr skriker jag henne i örat när jag inser vad som hänt. Jag går in i ett chocktillstånd som håller i sig i två dagar.

När chocken väl hade lagt sig kom också ilskan, berättar Åsa.

– Jag blev riktigt förbannad över att man använder det närmsta jag har – mina barn – emot mig. Att anspela på mitt mammahjärta för att få mina pengar är att gå över gränsen, säger Åsa Ikekhua.

🎥 Spana in klippet när vår VD,Thomas Brühl, tillsammans med drabbade Åsa Ikekhua, 

Tystnad och skam – varför brottsoffer inte vågar berätta

Många brottsoffer som blir utsatta för denna typ av bedrägeri känner en enorm skuld och skam över att ha blivit lurade, och drar sig från att berätta

– Det faktum att brottsoffren ofta ensamma får bära skulden och skammen för att de blivit lurade leder till en tystnad och rädsla. Man vågar inte berätta ens för de närmaste utan bär allt vad bedrägeriet innebär inom sig själv, vilket också innebär att brottsutsatta inte kan få det stöd de behöver av omgivningen.

När Åsa har berättat för bekanta om vad hon varit med om har det hänt att hon fått negativa kommentarer. Hon tror att det kan vara en stor bidragande faktor till att så få vågar dela med sig.

– När jag berättade för en vän fick jag höra gång på gång att jag var dum i huvudet som gått på detta. Samma sak sade en gammal arbetskollega till mig. Jag tror det beror på att det finns en felaktig bild av vilka som blir utsatta för ett bedrägeri. Faktum är att det kan hända vem som helst.

Fann tröst och kraft genom att dela erfarenheter

Sedan händelsen har Åsas tillit fått sig en törn, och hon har inte vågat använda sig av digitala betallösningar såsom Swish. Hon tror att det behövs mer insatser från samhället, både juridiskt, socialt och stödjande så att drabbade vågar berätta och få stöd både från civilsamhället och lagen. I flera månader har Åsa drivit en egen kamp för att få upprättelse och uppmärksamma frågan om bedrägerier.

– Bedrägeriet skedde i december, och i sex månader har jag nu ägnat mig åt att försöka skapa förändring. Jag har läst på och skaffat mig kunskap om bedrägerier, ringt till banken otaliga gånger, och skickat 141 mejl till riksdagen.

berättade om att hon blivit utsatt för bedrägeri där hon förlorat alla sina besparingar, kände sig Åsa träffad och fann en tröst i att hon inte var ensam. Åsa kontaktade Gitte, och i dag är de goda vänner som kämpar tillsammans.

– Vi fann styrka i varandra. Det var så befriande att träffa en annan människa som förstod och delade samma känsla. Vi kände snabbt att vi ville göra skillnad och bestämde oss för att göra något åt det.

Den 25 maj demonstrerade Åsa och Gitte tillsammans med PRO och andra brottsutsatta på Mynttorget i Stockholm för att lyfta frågan om nätbedrägerier och uppmana samhället att ta sitt ansvar.

– Vi är övertygade om att vi måste lyfta frågan och att vi alla måste hjälpas åt om vi vill få ett stopp på bedrägerierna. Om vi hade pratat mer om bedrägerier hade kanske jag inte behövt bli ett brottsoffer.

Att Åsa har vågat dela sin berättelse har gjort att hon har kunnat hjälpa andra från att bli utsatta för samma sak, berättar hon.

– Människor har hört av sig till mig och berättat att de har fått liknande sms och tack vare att jag har delat med mig av min berättelse har de förstått att det rört sig om ett bedrägeri. Jag har kunnat hjälpa åtminstone två personer som jag vet om, och säkert ännu fler. Jag har också haft kontakt med politiker som vill engagera sig för att åstadkomma en förändring.

Brottsoffer ska inte bära skulden själva

Till de brottsoffer som inte vågar berätta eller anmäla har Åsa har ett viktigt budskap:

– Ta inte på dig skammen och skulden. Den ska läggas på de kriminella. Försök att vara snäll mot dig själv, och kom ihåg att det som har hänt inte är ditt fel. Att komma till insikten om att jag är ett brottsoffer har varit till stor hjälp. De negativa tankarna och känslorna kan sitta kvar länge, det är något som man måste fortsätta jobba med hela tiden. Var inte rädd för att söka stöd från exempelvis Brottsofferjouren om känslorna är för tunga att bära.

Sms som kommer från "ditt barn” eller ”barnbarn” är i dag ett vanligt 

 Om en närstående ber dig att skicka akut pengar för att exempelvis betala en räkning kan det röra sig om ett bedrägeriförsök. Ett av bedragarnas alla knep är att få dig stressad och tro att det är brådskande.

Prova att ringa det gamla numret. Betala inget förrän du är helt säker på att det verkligen är ditt barn eller barnbarn som skickat meddelandet.

Lägg på luren om någon ringer oväntat och verkar oseriös.

Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon.

Logga aldrig in på bank-ID på uppmaning av någon okänd.

Genom att lägga dessa tre råd på minnet kan du förhoppningsvis undvika de allra vanligaste formerna av bedrägerier.

Har du blivit utsatt för ett brott som du vill anmäla? Ring direkt till Polisen på

Har du blivit utsatt för ett brott och behöver stöd? Ring till Brottsofferjouren – kostnadsfritt stöd till dig som är brottsutsatt: 

Har du frågor om säkerhet och vill ha personlig rådgivning? Ring SSF:s kostnadsfria säkerhetsrådgivning: 

De vanligaste lockbetena från investeringsbedragare just nu är väldigt lönsamma investeringar och erbjudanden om att få tillbaka förlorade pengar från tidigare investeringsbedrägerier. Finansinspektionens (FI) genomgång av bedrägerier under årets första tre månader visar att Bitcoin är den valuta som mest frekvent förekommer i bedrägeriförsöken.

Investeringsbedrägerier är en stor och världsomspännande verksamhet som omsätter miljardbelopp. Varje år utsätts också tusentals svenska konsumenter för bedrägeriförsök. FI arbetar för att motverka att fler konsumenter drabbas, genom att följa upp tips och undersöka misstänkta upplägg.



Efter årets första kvartal kan man konstatera att investeringsbedrägerierna fortsätter på obruten hög nivå. Det vanligaste är att bedragarna lockar med lönsamma investeringar kopplade till bitcoin. Antingen direkta investeringar i kryptovalutan eller någon typ av värdepapper baserade på bitcoin.

– Bitcoin dominerar uppläggen just nu, säger Lars Malmström, chef för konsumentavdelningen på FI. Bedragare fokuserar på det som ligger i tiden och är frekvent omskrivet vilket gör att just nu är bitcoin ett tacksamt lockbete.


Vanligen utger sig bedragarna för att representera ett värdepappersbolag. Det finns oftast en prydlig och förtroendeingivande webbplats som de hänvisar till. Där får konsumenten ett konto där de kan köpa och sälja bitcoin eller värdepapper. Investeringen ser ut att växa och många uppmanas att gå in med mer pengar. Men i verkligheten är allt en lögn och alla pengar är borta direkt. Många av bedragarna annonserar också i sociala medier.

De som redan utsatts för ett bedrägeri kontaktas ofta av personer som utger sig vara advokater eller företräda brottsutredande myndigheter i ett annat land. De erbjuds att få hjälp att få tillbaka förlorade pengar mot en avgift på några procent. I verkligheten är detta bara en fortsättning på bedrägeriet och ett sätt att försöka lura av redan brottsutsatta konsumenter mer pengar.

En obehaglig utveckling som FI noterat på senare tid är att konsumenter vid fler tillfällen berättar att bedragarna övergår till att bli hotfulla om konsumenten vill sluta satsa pengar.



Var säger bedragarna att de kommer från?


Just nu uppger många bedragare att de ringer från företag i Karibien, specifikt Marshallöarna samt S:t Vincent och Grenadierna. Många bedragare uppger också en adress i Sverige eller i London för att verka förtroendeingivande.



Bedragarna är skickliga och uthålliga. De ger ett kunnigt intryck och är duktiga på att skapa förtroende.

– Bedragarna har oftast bra svar på alla frågor och låter förtroendeingivande. På nätet kan de ha byggt upp både internetbanker och börssajter som ser riktiga och förtorendeingivande ut, men som i själva verket är en del i bedrägeriet. Det bästa rådet vi kan ge är därför att lägga på luren när någon ringer och erbjuder investeringar, säger Lars Malmström.



Tänk på detta! – Så ser du igenom bedrägeriförsök

Det finns inga snabba, enkla och säkra investeringar. På sociala medier annonserar många bedragare med löften om enkla investeringar som snabbt leder till stora vinster. Bedragare som ringer, lovar ofta samma sak. Men sådana investeringar finns inte. I stället ska du tänka att om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, då är det nog så.

Var skeptisk till alla som erbjuder dig investeringar via telefon eller mail. Seriösa företag erbjuder inte investeringar över telefon, i synnerhet inte på kvällstid. Det bästa du kan göra är att lägga på.

Gör aldrig affärer med företag du inte känner till. Precis som med alla investeringar, ska du inte göra affärer med okända företag. Om inte du eller någon du litar på känner igen företaget, bör du inte låta dem hantera dina pengar.

Tillåt aldrig någon du inte känner att fjärransluta till din dator. Du vill absolut inte ha hjälp av en bedragare att till exempel skicka pengar från din bank.

Använd inte ditt bank-id och logga inte in på din bank på uppmaning av någon annan. Inga seriösa företag kommer att uppmana dig att använda dina inloggningsuppgifter på det sättet, det gör bara bedragare.

Kontrollera att företaget har tillstånd från FI. Gör aldrig affärer med företag utan tillstånd. Företag som får göra affärer i Sverige finns i Företagsregistret.

Kontrollera att FI inte har varnat för företaget. Företag utan tillstånd – i många fall företagsnamn som figurerat i tidigare bedrägerier – finns listade i FI:s varningslista.

Phishing eller nätfiske är i grunden en form av identitetsstöld eftersom angriparen utger sig för att vara en person, företag eller en myndighet som mottagaren känner igen. Phishing sker oftast genom att bedragaren skickar falska meddelanden i form av e-post, sms, eller chattmeddelanden via exempelvis Instagram som uppmanar dig som mottagare att klicka på länkar eller ladda ner filer.

Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mail, vilket gör phishing/nätfiske till ett av de vanligaste tillvägagångssätten som bedragare använder för att komma åt lösenord, bank- och kortuppgifter. Eftersom många falska mail skickas ut varje dag så är det tyvärr alltid någon som blir lurad.

Vad är spear phishing (riktad phishing)?

Spear phishing eller riktad phishing är en specifik form av nätfiske som innebär riktade phishing-attacker mot enskilda personer, företag eller organisationer. Attackerna är ofta baserade på bakgrundsinformation om det tilltänkta målet. Allt för att anpassa lockbeten för varje specifik person, företag eller organisation.

Ett annat sätt använda spear phishing är ”whaling”, vilket innebär riktade attacker mot de allra högsta positionerna inom företag, såsom verkställande direktörer, ekonomichefer eller it-chefer.

Varför kallas det för Nätfiske och phishing? 

då bedragarna fiskar på internet eller “nätet” efter information – alltså nätfiskar. Nätfiske härstammar från sin engelska motsvarighet 

 som är internetslang och en omskrivning av fishing.

Nätfiske-bedragare utger sig ofta för att vara banker. De kan påstå att du behöver verifiera dina kontokortsuppgifter, annars spärras ditt bankkort eller att ditt konto på grund av en okänd inloggning. 

 användes i bedrägliga syften på det här sättet förra året.

Telefonoperatörer och andra kända varumärken utsätts ofta för att nätfiske-bedragare försöker utnyttja deras varumärke för att få personer att klicka på länkar. 

 exempelvis för det i februari då phishing-mail i deras namn cirkulerade, där bedragare påstod att en faktura betalats två gånger.

Nätfiske-bedragare utger sig för att komma från Skatteverket och vill att du ska öppna en bifogad fil eller klicka på en länk där du ska uppge dina kortuppgifter för att få skatteåterbäring. Se exempel på 

Granska mejlet noga innan du öppnar en bifogad fil eller klickar på en länk. Är grammatiken korrekt? Är meddelandet förväntat? Om meddelandet innehåller uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller personliga uppgifter, och agera snabbt, bör du vara vaksam.

Viktigt: 

Seriösa företag och organisationer ber dig aldrig om lösenord, inloggning- eller bankuppgifter via e-post.

När du fått ett mail som du känner dig osäker på kan du oftast hålla muspekaren på användarens namn för att se e-postadressen. Stämmer den överens med vad du förväntar dig?

Dubbelkolla att e-postadressen som utskicket kom ifrån stämmer överens med de adresser den riktiga avsändaren använder. Fraktbolag och andra välkända företag, som ofta utnyttjas av bedragare, brukar ha sina e-postadresser listade på sin hemsida.

Ibland byter nätfiske-bedragare ut en bokstav i en webbadress eller e-postadressen. Några exempel är att ett gement l byts ut mot ett versalt I, o mot 0 och s mot z. Se exempel på bilden nedan.

Tillvägagångssättet för phishing eller nätfiske är oftast att den som blir utsatt mottar ett mail. I mejlet står det ofta att något konto behöver en verifiering eller att du behöver skydda ditt konto mot intrång. Ett annat vanligt exempel är att ett paket ska hämtas och en avgift ska betalas.

Gemensamt för all typ av phishing-attacker är att stressa upp den som kontaktas till att lämna ut uppgifter. Allt för att nätfiske-bedragare sedan ska kunna tjäna pengar genom att använda uppgifterna.

När du klickar på länken i phishing-meddelandet så skickas du ofta till en hemsida som kan vara väldigt välgjord och där du uppmanas att ge ut privata uppgifter, såsom lösenord eller kredit- och bankkortsnummer. Detta är återigen inget som seriösa banker, företag eller myndigheter gör.

Hur ser man att det är en falsk hemsida?

Ett sätt att se om en länk leder till en falsk hemsida är genom att titta på webbadressen. En webbadress består generellt av följande element:

Toppdomän som är slutet av webbadressen, exempelvis .se, .com, .nu.

Domän, det vill säga själva adressen till en hemsida.

Subdomän, det vill säga en domän som är del av en större domän. Tänksäkert.säkerhetskollen.se är till exempel en subdomän till säkerhetskollen.se.

Ett sätt som nätfiskare ibland använder för att lura människor är att skapa en subdomän med samma namn som exempelvis ett fraktbolag. Var vaksam och dubbelkolla att domännamnet stämmer med hemsidan du vill gå till. På bilden nedan finns ett exempel på en falsk hemsida och en riktig hemsida.

Var försiktig när du klickar på länkar, bilagor eller laddar ner program som kommer via mail. Även om det är en avsändare som du känner förtroende för kan denna manipulerats för att lura dig. Klicka bara på länkar när du är säker på vem avsändaren verkligen är.

Om du klickar på en länk i ett mail kan du hamna på en falsk hemsida som ofta är väldigt lik originalhemsidan. Trots att sidorna är väldigt lika är det risk att du då luras och phishing-attacken lyckas.

Genom att hålla muspekaren över länken, utan att trycka på den, kan du se den riktiga hemsidans namn. Om namnet på hemsidan inte stämmer överens med avsändaren eller på annat sätt ser konstigt eller annorlunda ut ska du inte klicka på länken.

Uppmanar meddelandet dig att agera snabbt? Innehåller meddelandet uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller lösenord? Då är det stor risk att du utsätts för en phishing-attack. Lämna aldrig ut personlig information på någon annans begäran.


Dina inloggningsuppgifter till en tjänst kan äventyras om du klickar på en länk och sedan loggar in på en falsk hemsida, eller om tjänsten blir hackad och råkar ut för en dataläcka. Undvik att personlig information som inloggningsuppgifter sprids till obehöriga genom att säkra dina lösenord.

Använda unika och starka lösenord med många tecken, siffror och symboler.

Ha olika lösenord till dina viktigaste tjänster, såsom e-post, sociala medier och BankID.

Använd multifaktorautentisering, eller som det ibland också kallas, tvåstegsverifiering. Det innebär att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på sms.

Hur skyddar jag mig mot phishing/nätfiske:

Granska mejlet noga innan du klickar på en länk eller öppnar en bifogad fil. Kontrollera språk och grammatik.

Granska mejlet även utifrån om det ser annorlunda ut än det brukar, då kan det vara ett försök från nätfiskare att lura dig.

Seriösa företag, myndigheter och organisationer ber dig aldrig lämna ut personliga uppgifter via mail.

Logga aldrig in med Bank-ID på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.

Om det verkar vara för bra för att vara sant är det troligen inte sant.

Gör det här om du råkat klicka på en länk

Om du efter att du klickat på en länk har angett dina inloggningsuppgifter, ändra dem omedelbart. Medan du ändrar lösenord, passa på att 

Bekräfta att du har multifaktorautentisering (även känt som tvåstegsverifiering) aktiverad för de tjänster som erbjuder det.

Har du angett dina bank- eller kortuppgifter? Kontakta din bank eller kreditkortsföretag och spärra ditt kort.

Är du anställd i en organisation och har klickat på en länk eller öppnat en bilaga? Rapportera det omedelbart till din it-säkerhetsfunktion.

Om du råkat ut för ett utpressningsvirus – betala aldrig kravet på lösensumma utan gör en anmälan hos 

Bedrägerier och stölder genom phishing har ökat de senaste åren. Här är ytterligare tips för att du ska minska risken att bli utsatt för brott:

Ring alltid polisen på 114 14 om du misstänker att någon utsatt dig för phishing/nätfiske.

Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon okänd.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som den som ringer påstår sig komma från.

Att tänka på för att undvika phishing/nätfiske:

Klicka aldrig på länkar som du inte är helt säker på.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon som du inte känner.

Logga aldrig in på ditt BankID efter uppmaning från någon utomstående.

Om det verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det är.

Var alltid kritisk och skicka aldrig pengar till personer som du inte vet någonting om.

Sätt upp tydliga regler att förhålla dig till för att inte låta dig bli lurad.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som avsändaren påstår sig representera.

Radera mejlet direkt om du ser att det inte är ett legitimt mejl.

Gör en polisanmälan om du blir drabbad.

Upprätta rutiner och policys för anställda så de är informerade om vilka åtgärder som ska tas om man blir utsatt för ett försök till phishing.

Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp – till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.

Se även till att ditt företag har vidtagit säkerhetsåtgärder, om du är osäker på vad du kan göra har vi 

Som på alla sociala medier så finns det bedragare som luras på WhatsApp – här berättar vi om de vanligaste sätten bedragare använder sig av.

Ett mycket vanligt sätt för bedragare på WhatsApp är att kapa ett konto genom att lura till sig en kod som behövs för att verifiera kontot. Det kan gå till så här:

Bedragaren kontaktar dig och låtsas vara någon du känner.

Bedragaren ljuger och säger att hen har råkat skicka sin kod för verifiering till dig, av misstag.

Bedragaren lurar dig att ge ut koden. När bedragaren skriver in koden i sin egen telefon får hen tillgång till ditt WhatsApp-konto och alla dina kontakter.

Andra sätt för bedragare att lura till sig privata uppgifter på WhatsApp är genom fantastiska erbjudanden eller vinster. Det kan gå till så här:

Du får ett meddelande som säger att du har vunnit ett pris eller att det finns ett ”fantastiskt bra erbjudande”. Bedragaren skriver att du ska klicka på en länk för att få vinsten eller erbjudandet. När du klickar på länken hamnar du på en falsk webbsida. Där står det att du ska fylla i dina privata uppgifter. När du fyller i uppgifterna hamnar de hos bedragaren. Du får aldrig någon vinst eller något erbjudande.

Falska röstmeddelanden kan ge din telefon virus

Ett annat sätt som bedragare luras på är genom falska röstmeddelanden. När du får ett röstmeddelande finns det en knapp som du ska trycka på för att lyssna på meddelandet. Det finns det också i röstmeddelanden från bedragare. Men när du klickar på knappen för att lyssna så laddas det i stället ner en skadlig kod till telefonen. Klicka aldrig på några länkar i meddelanden.

Bedragare kan även luras genom att locka med en uppgradering av appen, till WhatsApp Guld. Bedragaren säger att uppgraderingen ger tillgång till funktioner och tjänster, som egentligen inte finns. Du får ett meddelande med en länk som du ska klicka på. När du klickar på länken kommer du till en falsk webbsida som laddar ner skadlig kod till telefonen. WhatsApp skickar aldrig ut uppdateringar via meddelanden. Det finns antivirusprogram som kan hjälpa dig att få bort den skadliga koden om du har blivit drabbad.

Barn och unga personer blir ofta lurade att besöka porrsidor. Det kan gå till så att bedragare låtsas vara någon den unga känner. Bedragaren skickar ett meddelande där det står att hen har ett nytt nummer och att den unga ska lägga till personen. Men så fort den unga klickar på det nya numret skickas hen till porrsidor. Det är väldigt viktigt att vuxna pratar med sina barn om riskerna med WhatsApp och andra sociala medier. Till exempel att barnet aldrig ska skicka bilder på sig själv eller någon annan eller dela med sig av privat information till någon som barnet inte känner väl eller har träffat.

Var uppmärksam på det här för att skydda dig:

Om någon vill att du ska klicka på en länk.

Om någon vill att du ska dela med dig av privata uppgifter.

Om någon vill att du ska dela vidare ett meddelande.

Om du får ett meddelande om att uppgradera WhatsApp.

Om någon vill att du ska betala för WhatsApp på något sätt. WhatsApp är gratis.

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/staying-safe-on-whatsapp/

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/account-security-tips/

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/hoax-messages/

Förutom dessa så skickar man även med en ansökan om stämning där man hotar att vidta rättsliga åtgärder om inte betalning görs. Man påstår även att vid betalning av denna faktura så har man ingått i ett avtal för ett ID-skydd för 24 månader.

Betala aldrig denna faktura eftersom detta är en falsk faktura, om detta går vidare så bestrid alltid fakturan.
Polisanmäl, om du mottagit en sådan till 114 14.

Vill du lära dig mer om fakturabedrägerier så besök denna länk: 

https://sakerhetskollen.se/sakerhetsguider/fakturabedragerier-rad-och-fakta

I detta sms så finns det en länk som bedragarna vill att man ska klicka på, då hamnar man på en sida som begär att man ska fylla i ett antal uppgifter.

Klicka inte på denna länk utan radera detta sms direkt. 

ICA ligger inte bakom detta erbjudande, utan detta är ett bedrägeri som utnyttjar varumärket ICA.

Ett phishing-mail cirkulerar just nu med Nordea som avsändare, texten i detta mail hävdar att mottagaren behöver verifiera sin identitet då det skett inloggningar på hens konto från en okänd enhet som gjort att kontot spärrats.

Om du har tagit emot ett sådant mail, klicka inte på länken utan radera detta meddelande omedelbart.

Bedrägeriförsöken går ut på att det skickas ut ett sms som säger sig komma från Bring, och där mottagaren uppmanas att uppdatera spårningen och betala en avgift för att få sitt paket.

Bring skickar aldrig ut sms där kunderna uppmanas att betala en avgift.

Klicka aldrig på en länk om du misstänker att det är en bluff.

Fler tips om hur du upptäcker falska mejl och sms får du här:
https://www.bring.se/privat/kundservice/natbedrageri/upptack-falska-mejl-sms

Just nu ser man en ökning av falska sms-utskick som ser ut att komma ifrån BankID eller InfoSMS. I sms:et står det exempelvis:

Ditt BankID måste förnyas inom 24 timmar. 
Förnya här: https://bankid-aktivering.com

Länken leder till olika sidor där användaren blir uppmanad att skriva in sitt personnummer. Det avslutas med att du ska bekräfta via din bankdosa.

I detta sms står det att din inloggning har spärrats och man uppmanas att ringa ett telefonnummer.

Ring inte det uppgivna telefonnumret. 
Radera meddelandet.

Är du verkligen säker på vem som skickade det där sms:et eller mailet? Bedragare kan skicka falska sms och mail i syfte att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla dina uppgifter. Här får du tips på hur du skyddar dig.

Falska sms och mail