Publicerad: 2021-01-08
Senast ändrad: 2023-07-07
Andrahandsmarknaden har haft en stark framfart under de senaste åren. Det har aldrig varit enklare och att exempelvis handla kläder second hand, hitta begagnade möbler, eller fynda slutsålda evenemangsbiljetter i andra hand.
Deras metoder och tillvägagångssätt kan vara enkla, men också avancerade och svårupptäckta. Alltifrån falska annonser med produkter som inte existerar, länkar som leder till falska hemsidor, till produkter som utger sig för att vara något helt annat än vad de i själva verket är. Brottet upptäcks ofta först efter att betalningen har skett – när du får hem en helt annan vara än den du betalat för, eller i värsta fall ingen vara alls.
Den där till synes trevliga kvinnan som du kollade upp lite snabbt på Facebook med dyra slingor, manikyr och märkeskläder – inte skulle väl hon ha anledning att lura dig på 5 000 kronor för en märkesväska? Fast det är klart, lite konstigt är det ju att hon bara gick upp i rök. Tidigare svarade hon dig direkt på Messenger, men två dagar efter att du swishade har hon inte synts till alls, och väskan du skulle fått hem på posten har lyst med sin frånvaro.
Ja, ungefär så här kan händelseförloppet se ut när du blir lurad. I bästa fall, kanske bör tilläggas. I värsta fall kan det röra sig om ännu grövre bedrägerier, större belopp och att du dessutom blivit lurad på bank- eller kortuppgifter.
Hur vet man egentligen när man ska börja ana oråd?
Är varan du ska köpa väldigt billig? Då finns anledning att vara lite extra försiktig. Du bör till exempel inte skicka pengar i förskott för att ”säkra” att du varan blir din.
Bedrägerier sker givetvis inte enbart på andrahandsmarknaden. Bedragarna är fiffiga och anpassar sig efter våra mänskliga svagheter och behov. På senare år har det blivit vanligt med falska Googleannonser.
Här är några exempel du ska se upp för:
Köpare som lurar säljare
Det är även vanligt att säljare av varor blir kontaktade av köpare som påstår att de vill betala för frakten via ett fraktbolag eller en brevbärare, och att det kommer att ske ett utbyte av pengar därigenom. I själva verket vill bedragare få säljaren att gå in på en falsk hemsida. Förutom UPS har bedragare även påstått sig använda andra vanliga budfirmor, exempelvis Fedex, DPD, EMS Express och GLS, men tillvägagångssättet är snarlikt. Se exempelvis denna varning kring Facebook Marketplace-bedrägeri.
Annonsbedrägerier utgör ungefär en sjundedel av alla bedrägerier som anmäls. Men mörkertalet stort, till stor del beror det på att många anser att förlusterna inte är tillräckligt stora, eller skäms för att ha blivit lurade. Det är viktigt att anmäla och uppmärksamma polisen på annonsbedrägerier, även när det gäller mindre summor, eftersom det kan röra sig om betydligt större belopp i slutändan. Detta ger polisen möjlighet att pussla ihop enskilda brott och länka dem samman med andra liknande, för att få fast kriminella.
Det kan verka som ett relativt lindrigt bedrägeri när du inser att telefonen, skorna eller biljetterna som du har betalat för aldrig kommer fram – speciellt när det rör sig om små summor som du anser vara försumbara. Du kanske helt enkelt inte orkar gå vidare med ärendet, speciellt när personen som du har köpt varan från verkar ha gått under jorden och blivit spårlöst försvunnen. För bedragare kan dessa till synes små transaktioner utgöra en bråkdel av en serie annonsbedrägerier och i det stora hela rör det sig om belopp på hundratusentals kronor.
Bostäder
Många annonsbedrägerier kan kopplas till bostads- eller lägenhetsannonser. Om du är på jakt efter bostad och har betalat ut en förskottsbetalning som deposition finns alltid en risk att du i själva verket slängt pengarna i sjön, eller rakt ner i bedragarens ficka. Lägenhets- eller bostadsannonser kan bestå av falska uppgifter, med bilder från en helt annan adress eller i vissa fall en kopia på en äkta annons. Kontrollera med fastighetsägaren att den som hyr ut faktiskt är lägenhetsinnehavaren och har tillstånd för andrahandsuthyrning, samt kräv legitimation från uthyraren liksom ett hyreskontrakt.
Genom att själv söka upp telefonnumret till namnet på personen som hyr ut lägenheten kan du ringa upp och kontrollera uppgifterna för att säkerställa att de stämmer överens med annonsen. Att uthyraren har skickat e-post med länkar till fastighetsägaren är ingen garanti för att uppgifterna faktiskt stämmer eftersom det finns bedragare som skapar falska hemsidor med egna telefonnummer. När du besöker lägenheten ska du kontrollera att namnet på dörren stämmer överens med namnet på uthyraren.
Stöldgods
Det händer att varorna som skickas hem till dig är stöldgods. Det finns till och med fall där bilar faktiskt har levererats till köparen, fast utan ägarbevis eller vidare spår från säljaren som med största sannolikhet har kommit över bilen med olagliga medel. Att sälja stöldgods i annonser på internet är en effektiv metod för brottslingar att bli av med stöldgodset och samtidigt tjäna pengar. Ha i åtanke att det inte finns någonting som heter “att köpa i god tro” och att du som köpare har ett eget ansvar för att de varorna du köper inte är stöldgods.
Är du osäker på om du är utsatt för bedrägeri? På https://sakerhetskollen.se/aktuella-brott hittar du alltid de senaste uppdateringarna med varningar för aktuella bedrägerier.
På https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/bedrageri/ hittar du konkret vägledning om vad du ska göra om du blivit utsatt för brott och bedrägeri. Anmäl alltid om du blivit utsatt för brott. Du minskar risken för att fler ska drabbas och underlättar även polisens arbete för att kunna lagföra den skyldige.